Stäng dörren!

Återigen skriver ledarredaktionen på DN om den arbetskraftsinvandring som redaktionen tycker är så oerhört positiv för vårt land, LÄNK. I artikel efter artikel har de skrivit om hur oerhört positiv de tycker att denna invandring är. Samma argument tas om och om igen. Vi skall enligt DN:s redaktion och andra samhällsdebattörer i en snar framtid lida brist på arbetskraft i vårt land. Vi har ännu ej sett skymten av denna brist på arbetskraft. Inte sedan vi hade arbetskraftsinvandring på sextiotalet har vi i princip haft någon skriande allmän brist på arbetskraft, tvärtom problemet är hela tiden arbetslöshet.

Nu har det dock dykt upp problem med de nya generösare reglerna för arbetskraftsinvandring som regeringen infört. Så här försvarar dock ledarredaktionen denna typ av invandring.

Men lagändringen var nödvändig av flera skäl. Med flera vägar in i vårt land kan förhoppningsvis asylsystemet avlastas och fungera bättre. Om fler männi­skor kommer till vårt land för att arbeta skapas också en samhällelig dynamik som berikar vårt land. Ekonomin är inte statisk, utan utvecklas av fler i verksamhet.

Sverige behöver dessutom människor som vill komma hit för att arbeta. All statistik och alla prognoser visar att det snart kommer att bli brist på arbetskraft.

Asylsystemet krackelerar för att vi har oklara och godtyckliga regler. Asyl skall man ha om man har utsatts för förföljelse (främst politisk) av sin regering. Så var det under hela min uppväxt och då fungerade systemet någorlunda bra. Den samhälleliga dynamik som redaktionen talar om kan säkert uppstå om flera andra faktorer också ligger för handen. Dock uppstår inte denna dynamik hur som helst bara för att det flyttar människor till vårt land, vi har i alla fall inte märkt nämnvärt av denna dynamik fram till nu. Sverige halkar ned på alla möjliga områden och vår välfärd urholkas stadigt. Vad gäller allmän livskvalité så är Sverige ett av få länder där FN:s prognoskurvor pekar rakt ned, till skillnad mot i princip ALLA jämförbara västländer, LÄNK. Så mycket för den dynamiken.

Den omtalade "proppen" (40-tals generationen) har faktiskt redan gått i pension som Birger Schlaug påpekade på sin blogg, LÄNK. Upplever vi arbetskraftsbrist just nu? Slåss företagen om att få lägga vantarna på de ungdomar som gått färdigt sin utbildning? Så här står det om de som erhållit arbete med de nya reglerna.

Drygt 7.000 av dem som beviljades arbetstillstånd kom hit för att arbeta som medhjälpare i skogsbruk och trädgård, vilket i första hand innebar bärplockning.

Arbetstillstånd gavs också till bland annat 2.200 dataspecialister, 795 restauranganställda, 500 civilingenjörer, 300 städare, 135 vårdare – men bara till en enda sjuksköterska.  

Hur väl det gick med de utländska bärplockarna vet vi nu, jag tycker uppriktigt synd om alla de bärplockare som blivit lurade av de företag som utnyttjat billig arbetskraft och inte ens betalat ut lönerna till dem. Är våra egna ungdomar för fina i kanten för att tjäna en extraslant genom att plocka bär? Har vi alla curlat våra ungdomsgenerationer så de kanske är oförmögna att ägna sig åt vanligt hederligt arbete? Har vi då gjort dessa ungdomar en tjänst och varit "snälla" mot dem?

Vi har dessutom gett arbete till 2,200 utländska dataspecialister, detta trots att vi har en egen ungdomsgeneration som framlever sina liv framför datorn. Har det slagit någon att några av alla dessa ungdomar kanske borde utbilda sig och göra något nyttigt framför sin dator? Sedan har vi importerat städare och vårdare, vilket jag finner märkligt när vi har en inhemsk arbetslöshet på 8,2 procent, samt en ungdomsarbetslöshet på 25 procent, LÄNK, LÄNK.

Varför vill vi inte utnyttja den arbetskraftsreserv vi har inom landet innan vi importerar arbetskraft? Varför vill vi inte ge alla de ungdomar som står i startgroparna till att börja sina egna liv ett arbete och möjlighet att försörja sig själva? Att unga människor skall starta sin karriär med arbetslöshet är bedrövligt och kan sätta spår för resten av livet hos dem.

Under min utbildning läste jag ett långt avsnitt om Skå Edeby där problemfamiljer vårdades och återanpassades. Det fanns statistik över hur väl ungdomarna från Skå Edeby klarade sig efter att ha tillbringat lång tid där. Kurvan över antalet ungdomar som det gick bra för fluktuerade i cykler kom man fram till när man studerade statistiken. Ingen av alla de samhällsvetare som studerade statistiken kunde komma fram till varför denna kurva över antalet ungdomar som det gick bra för fluktuerade i cykler, förrän man lade dessa kurvor bredvid vanliga konjunkturkurvor. Då såg man att kurvorna över antalet ungdomar som det gick bra för följde kurvorna över antalet lediga jobb, och tvärtom. Sensmoral, det finns inget värre för ungdomar än arbetslöshet, för hela deras framtid.