Återskenet av en annan tid

I begynnelsen fanns ingen enhetlig stat, det fanns områden som styrdes av enskilda småkungar. Hela Norrland var ingenmans land, den som odlade jorden ägde den helt enkelt. Kristendomen hade ännu inte erövrat vårt land och människorna i det område vi nu kallar Sverige bedyrade sin trohet mot Tor, Oden och de andra gudarna. Det fanns en kung redan innan kristendomen erövrade vårt land, han satt i Uppsala och hade begränsad makt. Kungen i Uppsala valdes på ett år och var man inte nöjd kunde man strunta i honom eller i värsta fall hugga huvudet av honom.

Landet med det nuvarande namnet Sverige beboddes huvudsakligen av två folk. Det ena folket var Svearna som befolkade Mälardalen, Uppland ned till nuvarande Nynäshamn. Det andra folket var Götarna som befolkade hela nuvarande Götaland förutom den kuststräcka som befolkades av svearna. Svearna var utan tvekan det överlägsna folket och styrde i viss mån över rätt ovilliga götar. Med tiden fick götarna en chans att ändra maktbalansen, det var när de kontinentala folken ville pressa på folken i Ultima Thule kristendomen. Götarna anammade kristendomen för att åtminstone delvis ändra maktbalansen med svearna.

Svearna lät sig inte kristnas utan strid, flera stora slag mellan götar och svear, mellan hedningar och kristna stod i vårt land under denna tid. Vi har slaget vid Algarås 1205 (nuvarande Älgarås), vi har slaget vid Lena 1208 (byn finns fortfarande kvar och står utmärkt på moderna kartor), vi har det stora slaget vid Gestilren 1210 (Gästre by finns fortfarande kvar), vi har slaget vid Sparrsätra 1247. Vi har det förödande sista laget där Birger Jarl högg huvudet av alla sina motståndare, trots löften om fri lejd, nämligen slaget vid Herrevadsbro 1251. Alla dessa slag var i grunden slag mellan kristendomen och hednatron, mellan svear och götar.    

Birger Jarl, den svekfulle segraren vid Herrevadsbro var så orolig för att de hedniska folkkungarna skulle återkomma ännu en gång att han anlade en hel stad för att skära av de hedniska svearnas handelsvägar. Birger Jarl anlade staden så att den effektivt blockerade svearnas handelsvägar, för säkerhets skull så importerade den baksluga Birger Jarl handelsmän från Tyskland som skulle ta över handeln från svearna. Taktiken lyckades och kristendomen tog efter hand över hela det område vi i dag kallar Sverige. Staden som anlades för att bryta svearnas makt och göra vårt land kristet kom att heta Stockholm. 

Parallellerna med Sveriges medlemskap i EU och införandet av kristendomen är frapperande. Medlemskapet i EU kom efter ett tryck från det kontinentala Europa, precis så var fallet med kristendomen. De främsta ivrarna för EU kommer från överklassen och den politiska klassen, så var det med kristendomen också. Det var dåtidens överklass som tjänade på kristendomen. Kungen valdes på livstid i ett kristet land, och fick sin makt direkt av gud, så var det ju inte i det hedniska Svitjod. Kristendomen infördes med lock och pock, folk behövde i början inte ens avsäga sig de gamla gudarna. Bara fördelarna med kristendomen nämndes när den infördes. När religionen sedan var införd kom alla kraven och förpliktelserna. Känns detta igen när det gäller EU?